“ Du som är så söt och trevlig, hur kan inte du ha träffat nån?” : En kvalitativ studie om normerna kring att leva i en tvåsamhet

Studien handlar om hur vi som individer konstruerar och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett självförverkligande. Att leva i en tvåsamhet anses vara fördelaktig av såväl individen som utifrån samhällets uppbyggnad. Slutsatsen är att tvåsamhetsnormen står fast trots att de sociala beteenden kring den och dess innehåll förändrats genom tiden